Allt fler väljer skalfasader och man gör detta av både funktionella och estetiska skäl. Har man tänder som exempelvis drabbats av frätning så kan man placera skalfasader på dessa och få ett nytt leende igen. Samma sak om man lider av gula, missfärgade tänder: genom skalfasader slipper man det problemet. Men hur länge håller skalfasader?

Skalfasader har blivit ett populärt alternativ för personer som vill ha vita, fräscha tänder. Snarare än att genomföra en tandblekning så väljer man en mer permanent behandling i form av skalfasader.

Detta innebär att man besöker en tandläkare som slipar ner tänderna och där fasaderna sedan cementeras fast. Något som, beroende på vilket material och beroende på vilken tandläkare som genomfört behandlingen - kan hålla i upp till 25 år. Skalfasader kan även användas för att dölja sprickor i tänderna eller för att dölja tänder som slagits av.

Skalfasader av plast - ett billigt alternativ

Ser man till material så finns det två stycken att välja mellan. Dels så finns skalfasader av plast och dels så finns det fasader som tillverkas av porslin. Skillnaden mellan dessa handlar om både livslängd och om pris. Fasader av plast är betydligt billigare - en kostnad mellan 800 kronor och 2000 är rimligt - och de har dessutom en fördel i att de tillverkas på plats. Väljer du plastfasader så tar tandläkaren fram dessa - genom att fästa lager på lager på tanden - samma dag och det krävs således bara en sittning. En sittning som dock kan ta lite tid.

Livslängden för plastfasader är det negativa: de håller mellan 2-5 år. Resultatet är emellertid tilltalande och det syns ingen skillnad mellan skalfasader i plast och dina ordinarie tänder. Ett bra alternativ, men där det negativa måste tas med i beräkningen. Ett lågt pris och en kort livslängd kan på sikt innebära att kostnaderna blir väldigt höga. Därför kan istället porslinsfasader vara ett bättre alternativ.

Skalfasader av porslin - dyrare, men längre livslängd

Väljer man skalfasader av porslin så tillverkas dessa av en tandtekniker. Det tar någon vecka och där man först utgår från storleken och formen på de ordinarie tänderna samt efter dina önskemål gällande färg och nyans. Under tiden får man ofta provisoriska fasader.

Priset för porslinsfasader är högt. Mellan 5-10.000 kronor per tand får man räkna med. Handlar det om flera tänder så kan kostnaden således sticka iväg ganska rejält. Den höga kostnaden ska emellertid ställas mot den långa livslängden: skalfasader av porslin kan hålla i upp 25 år. Detta, i kombination med ett perfekt, estetiskt resultat, bör läggas i vågskålen.

En fördel med skalfasader är, oavsett plast eller porslin, att de inte missfärgas av exempelvis kaffe, thé, cigaretter eller rött vin: de är konsekvent vita och fräscha.

Kosten är en viktig del i att behålla sina tänder genom hela livet. Vi listar 10 livsmedel som ger hål i tänderna. 

Maten du äter påverkar din tandhälsa

Att ha friska, starka och fräscha tänder ökar den egna livskvaliteten och stärker självförtroendet. Utöver att årligen besöka tandvården, att regelbundet - och dagligen - borsta tänderna samt att använda tandtråd och munvatten så är kosten det viktigaste. Vad - och hur - du äter påverkar definitivt dina tänder.

Innan vi går igenom några livsmedel som du ska undvika så ska vi även peka på en annan viktigt detalj. Behovet av vila. Du är förmodligen väl medveten om att din kropp behöver vila och återhämtning. En god natts sömn gör dig gott: du blir piggare, du orkar mer och kan hålla din koncentration uppe genom hela efterföljande dag. Detsamma gäller om du tränar: dina muskler behöver en chans att återhämta sig mellan passen för att blir större och starkare.

Samma sak gäller för dina tänder. De arbetar då du äter och mellan alla måltider så behöver de vila. Det farliga idag är egentligen inte vad vi äter - det är hur vi äter. Att många väljer att småäta mellan måltiderna gör att tänderna arbetar mer än de klarar av; de blir mindre motståndskraftiga mot karies och andra bakterier. Att äta mellan måltider leder till en ökad risk för hål i tänderna. Regelbunden kosthållning - Frukost, Lunch, Middag, kompletterat med enklare mellanmål - på fasta tider är ett väldigt effektivt sätt att få starka och friska tänder.

Dessa livsmedel ska du undvika

Följande lista består av tio livsmedel som du ska undvika. Att äta någon gång då och då är okej - men försök att undvika att göra det till en vana. Unna dig, men med måtta.

1. Läsk, Juice och Saft. Allt som har ett PH-värde understigande 5.5 skadar tändernas emalj genom frätning. Läsk - Pepsi och Coca-Cola exempelvis - har ett PH-värde på 2.5. Det säger en del. Dessa drycker innehåller dessutom socker och det söta, kombinerat med det sura, skadar tänderna både genom frätning och genom kariesangrepp. Håll läskdrickandet till helgerna och då i mindre mängder. Särskilt viktigt är detta för småbarnsföräldrar!
   
   
2. Snacks: Ostbågar, chips och jordnötsringar innehåller väl inte socker? Det kan vara lätt att låta sig luras av en innehållsförteckning och vaggas in i en falsk säkerhet. Sanningen är att dessa livsmedel innehåller upphettad stärkelse, något som välkomnas med öppna armar av karies. Det finns lika stora risker med att äta detta som godis. Om du äter så se till att både borsta tänderna och använda tandtråd efteråt.
   
   
3. Halstabletter. En god smak och en frisk andedräkt ska ställas om det faktum att halstabletter utsätter dina tänder för ett ganska kraftigt, sött angrepp. Ta en halstablett om du har ont i halsen - inte för att det är gott.
   
   
4. Kakor: Kakor är kladdiga och fastnar lätt mellan tänderna. Det gör att de kan skapa stora problem. Detsamma gäller för övrigt även för kex. En helt okej efterrätt - men långt ifrån något att äta dagligen.
   
   
5. Honung: Ta gärna lite honung i teet, men undvik att använda det i matlagningen - Lex Nigella Lawson. Honung klibbar sig fast och skadar tänderna. Det är dessutom svårt att borsta bort.
   
   
6. Kaffe och Te. Skadar inte tänderna mer än att de ger fula missfärgningar. Något som emellertid inte är alltför trevligt. Dra gärna ner på intaget.
   
   
7. Vin. Vin är - liksom läsk och juice - en sur dryck som fräter på emaljen. Det spelar heller ingen roll om du väljer rött, vitt eller rosé: problematiken är densamma gällande frätningen. Rött vin är dock sämre sett ur ett annat perspektiv. Det innehåller tanniner och det leder i sin tur till missfärgningar.
   
   
8. Glass. Glass hör sommaren till. Glass innehåller både sötningsmedel och olika kemikalier som skadar tänderna. En strut då och då är okej, men det ska aldrig gå till överdrift. Har du småbarn? Prova att göra egen glass där du använder mindre socker. Med frukt kan du ändå få fram samma söta, goda smaker.
   
   
9. Popcorn. Popcorn är ett bättre snack än chips och ostbågar - men det finns en hård kärna att tänka på här. Ett bett i kärnan kan leda till tandskador. Det bör således intas en viss försiktighet i samband med att popcornskålen åker fram på lördagskvällen.
   
   
10. Oliver: Samma sak gäller här som för popcorn: undvik att bita i kärnan. Fler än en patient har besökt en tandläkare akut efter att ha ätit oliver utan att tänka sig för. Välj gärna oliver vars kärnor är urtagna för extra säkerhet.

Lider du av torr mun? Du är långt ifrån ensam. Faktum är att muntorrhet kan skapa problem och leda till en ökad risk för kariesangrepp.

Torr mun – när salivproduktionen minskar

Saliven skyddar tänderna mot karies och just muntorrhet är en tydligt signal på att din salivproduktion minskat.

Utöver detta så kan muntorrhet även skapa andra problem som kan vara hämmande i vardagen. Det är något som definitivt kan sänka livskvaliteten hos den drabbade. Här kan vi nämna att man kan uppleva problem med att tugga maten, att man kan ha svårt att prata och uttala vissa ord och att man kan känna att den egna sömnen påverkas negativt. Tre direkt avgörande saker för den egna livskvaliteten - och starka skäl till varför man ska söka hjälp.

Muntorrhet - så kan du bli av med det

Tänderna tar som sagt skada av muntorrhet och därför måste man också söka regelbunden hjälp. Genom att besöka en tandhygienist någon gång årligen så kan man komma att nå lösningar innan problemen blir allt för stora - och kostsamma. Det är viktigt. Lika viktigt är det också att försöka hitta källan till varför man drabbats av muntorrhet.

I många fall kan de handla om att man äter läkemedel som bidrar till en minskad salivproduktion och därmed också en torrare mun. Äter man läkemedel så kan man alltså i första hand konsultera en läkare för att se om det finns någon annan alternativ medicin som går att använda.

En annan anledning är sjukdom. Exempelvis Sjögrens Syndrom - en sjukdom som, förenklat, angriper den egna vävnaden och som leder till att ögon och mun blir väldigt torra. Den sjukdomen ger dig också rätt till ett särskilt tandvårdsbidrag. Likaså om din muntorrhet är en följd av strålning - som också är något som kan leda till muntorrhet.

Stress bidrar till muntorrhet

Stress är ett annat exempel på något som kan bidra till en ökad torrhet i munnen. Något som gör att många fler idag upplever den problematiken. Stress är idag en folksjukdom och något som många brottas med dagligen.

Symptomen är många och muntorrhet är alltså ett sådant. Här kan man exempelvis ta hjälp genom avslappnande övningar, genom samtal med en psykolog eller genom att lära sig att hantera stressen på ett bättre sätt.

Så kan du göra i vardagen

Det finns inga konkreta lösningar på muntorrhet i form av behandlingar som fungerar per omgående. Tyvärr. Men det finns däremot tips som kan öka salivproduktionen. Att tugga tuggummi är ett sådant - givetvis då sockerfria alternativ.

Besöker du ett Apotek så finns där mängder av produkter - spray, sugtabletter, halstabletter och geler - som kan öka produktionen av saliv i munnen. Många av dessa har dessutom fluor i sig; för ytterligare skydd för dina tänder. Vatten är naturligtvis också bra att dricka regelbundet.

Hur - och vad - du äter kan också påverka. Mat med mycket tuggmotstånd tenderar att öka salivproduktionen. Att äta exempelvis råa morötter kan således vara väldigt bra.

Klart står att muntorrhet är ett stort problem som påverkar livet negativt. I och med att det inte finns några klara lösningar - behandlingar eller operationer - så handlar det om att hitta vägar att hantera problematiken i vardagen. Det viktigaste är att man hela tiden är medveten om de potentiella skador som kan åsamkas på tänderna. Därför bör extra besök hos tandläkare och tandhygienister bokas in.

Tandborste och tandkräm för barn

Det finns otroligt mycket för barn ute på marknaden idag, det gäller även tandborstar och tandkräm. Hur ska man egentligen tänka som förälder för att välja rätt? Det är tyvärr inte så enkelt att det finns en lösning som fungerar från det att barnet är nyfött tills dess att barnet är tonåring. Vi guidar dig till att göra rätt val när du skall välja tandborste och tandkräm till ditt barn!

Att tänka på vid val av tandborste

Om vi börjar med tandborsten så skall den vara så mjuk som möjligt med ett litet huvud som passar barnets mun. Om barnet skall börja borsta själv är det bra om handtaget är anpassat för barnets hand så hen kan hålla tandborsten med ett stadigt grepp. Idag finns det tandborstar speciellt utvecklade för barn i olika åldersspann som till exempel 0-2 år eller 5-8 år. Från det att barnet är 3 år kan hen använda en eltandborste. Det finns många fina och roliga tandborstar, ett sätt att göra tandborstningen roligare kan vara att låta barnet få välja en tandborste med figurer som hen tycker extra mycket om.

Tandborsten är uttjänt när stråna börjar spreta och den ser sliten ut. Man skall byta barnets tandborste minst var tredje månad och alltid ifall barnet haft magsjuka eller halsfluss.

Tandkräm och fluormängd efter ålder

Precis som med tandborstar finns det mycket olika tandkrämssorter att välja på. De flesta har en mild smak av godis eller frukt. När man väljer tandkräm skall man se efter vad den har för fluormängd och att mängden passar för ens barns ålder. Ofta står det på tuben för vilken ålder tandkrämen är lämplig. Barn skall ha lite fluor i tandkrämen från att de får sina första tänder. För små barn behövs inte så mycket tandkräm, ytterst lite. Mellan 2-6 år kan man ha en klick lika stor som barnets lillfingernagel. Från det att barnet är 6 år rekommenderar man cirka 2 centimeter tandkräm. Om inte allt det får plats på tandborsten kan man ta hälften till överkäken och sedan resten till underkäken.

Borsta barnens tänder

En vuxen bör hjälpa barnet borsta sina tänder från det att barnet får sin allra första tand tills dess att barnet är i 12 årsåldern. Man borstar tänderna två gånger om dagen, morgon och kväll. Låt gärna tänderna få vila från mat och dryck minst två timmar efter tandborstningen.

Ibland är det svårt att få borsta barnens tänder men man ska inte tvinga dom på tandborstningen trots att det är viktigt. Vid tvång finns det risk att barnen utvecklar en negativ känsla kring tandborstning och det är mycket kontraproduktivt. Det kan underlätta att leka och busa, kanske sjunga en sång. Då brukar det gå att få borsta tänderna på barnet. Om du behöver hjälp eller har frågor kring tandborstning och barn skall du kontakta din tandläkare så kan de visa och ge exempel på hur du kan tänka och göra.

Åtgärder för att minska risken för tandsten

Tandsten är besvärlig, drabbar många och kan i värsta fall leda till tandköttsinflammation och tandlossning. Vad finns det egentligen som man kan göra som minskar risken att tandstenen får fäste på dina tänder?

Det bästa man kan göra är att ta bort den mjuka bakteriebeläggningen som blir när man äter genom att borsta tänderna regelbundet och göra rent mellan tänderna med tandtråd, munskölj och mellanrumsborstar. Att komma in mellan tänderna och vara extra noga vid tandköttskanten är viktigt så det oftast är där som tandstenen bildas och kan göra skada.

De vanligaste ställena att få tandsten på är på utsidan av de stora kindtänderna i överkäken, där spottkörtlar bildar saliv, och ovanför tandköttskanten på insidan av framtänderna i underkäken. Man ska regelbundet undersökas av en tandläkare eller tandhygienist som dessutom kan ta bort den tandsten som hunnit fastna.

Vad är tandsten?

Det finns två olika typer av tandsten. En som vi får när vi äter, serumsten, och en som bildas av de mineraler som utsöndras i saliven från spottkörtlarna, salivsten. Den senare är svårare att göra något åt och beror mer på genetik än på tandhygien. Den första varianten, serumsten, är egentligen plack, alltså den bakteriehinna som blir när vi äter, som obehandlat har mineraliserats och blivit tandsten.

Det är olika från person till person hur mycket tandsten man får. Man får oftast mer tandsten av att vara rökare.

Vad kan hända om man inte tar bort tandsten?

Om man låter tandstenen förbli obehandlad och växa fritt så kommer det ganska fort att leda till gingivit, alltså tandköttsinflammation. På tandstens ytan samlas bakterier som orsakar inflammationen. Ett inflammerat tandkött är rött, svullet och blöder lätt. Inflammationen gör att tandköttet släpper, att tandfickorna blir djupare och bryter ner stödet runt tanden. Tandstenen i sig leder inte till tandlossning utan det är inflammationen som uppstår på grund av tandstenen som är farlig.

Tandlossning är ett långsamt förlopp som kan ta många år att ens märka av. Ofta är det först i medelåldern man märker av att vissa tänder sitter löst.

Om man har en lätt inflammation i tandköttet så kan den läka ut på två veckor med nogrann rengöring av alla tandytor och tandköttskanten minst en gång om dagen. Ifall du har fått fördjupade tandköttsfickor så måste du bli behandlad av en legitimerad tandläkare eller tandhygienist för att få bukt med inflammationen och lära dig hur du skall göra för att hålla den borta.

Hygien är mycket viktigt inom alla typer av vård, och det gäller inte minst tandvård. En tandläkare, tandsköterska eller tandhygienist träffar varje dag en rad patienter som man kommer i närkontakt med och det hanteras många olika verktyg. Därför är det viktigt att sköta hygienen på ett minutiöst sätt för att smittan inte ska spridas och att det inte ska uppstå några infektioner. Inte minst så här i covid-tider så är detta av allra största vikt med tanke på patientsäkerheten. 

Måste följa socialstyrelsens föreskrifter

En tandläkare ska följa Socialstyrelsens föreskrifter för basal hygien inom vård och omsorg samt de nationella riktlinjerna för vårdhygien inom svensk tandvård.

Dessutom bör tandvårdspersonalen vara utbildad och ha kunskaper om hur de kvalitetssäkrade hygienrutinerna ska följas.

Lista på några av hygienkraven

Här är några av de hygienkrav som ställs på en tandläkarmottagning:

• Vid patientnära arbete ska händerna alltid rengöras och desinficeras noga,

• Vid tandvårdsbehandlingar används skyddsmaterial för engångsbruk, exempelvis plasthandskar, skyddsförkläde, och munskydd. Det sistnämnda får dessutom gärna kombineras med visir som ger extra skydd mot smittor.

• Alla de tandvårdsinstrument som dukas fram och används vid ett behandlingstillfälle tas efteråt till en steril avdelning, där instrumenten rengörs i validerade diskdesinfektorer eller speciella maskiner som är framtagna för att sterilisera dessa instrument. Dessutom bör man genomföra dagliga funktionskontroller för att försäkra sig om att dessa rengöringsprocesser verkligen fungerar.

• Mellan varje besök av en patient desinficeras alla ytor i behandlingsrummet, inklusive behandlingsstolen där patienten suttit. Denna rengöring ska genomföras med hjälp av alkoholbaserat desinfektionsmedel med tensid. Rekommendationen är även att denna rutin genomförs både vid öppning och stängning av mottagningen så att det blir extra rent och hygieniskt,

• Personalens arbetskläder ska tvättas på ett auktoriserat tvätteri som följer alla relevanta rengöringsprocesser. Personalen bör byta kläder varje dag eller omedelbart om det syns några fläckar på kläderna.
  
  

Förening för vårdhygien har skapat nya riktlinjer

Svensk Förening för Vårdhygien har dessutom skapar checklistor, mallar och riktlinjer för att nå en lägstanivå för hygien inom tandvård. Tanken med denna sammanställning är att underlätta för personalen som ofta kan känna sig osäkra på vad som måste göras. Ett exempel är att det kan vara svårt att följa de hygienkrav som finns på vissa tekniska produkter.

Kan man laga hål utan bedövning?

För många så är det inte behandlingen hos en tandläkare som medför mest huvudbry och mest ångest. Istället så handlar det om bedövningen och den spruta som ges innan. Detta kan skapa problem på fler än ett sätt. Å ena sidan så kan rädsla för bedövningsspruta göra att man avstår en nödvändig behandling. Å andra sidan kan bedövningen vara hämmande i vardagen någon timme efter det att behandlingen skett. Måste man verkligen ha bedövning för att laga hål?

Det behöver man inte. Vill man avstå från bedövningen så går det utmärkt. Handlar det om ett litet hål så behövs sällan bedövning och samma sak gäller om det handlar om att reparera en redan rotfylld tand. Där är nerven redan borttagen och detta gör att du inte kommer att känna någonting. Vad gäller barn så är bedövning legio i samband med att behandling sker - detta för att barnet inte ska känna smärta och dels även för att minska risken för en framtida tandläkarskräck. Valet är, som sagt, fritt vad gäller bedövning. Men, i många fall så är det också något som definitiv ska övervägas.

Det kan vara ytterst smärtsamt att laga hål utan bedövning och det kan dessutom handla om ganska långa behandlingar.

Genom att använda bedövning så slipper man som patient smärtan och kvar finns bara de känslor av obehag som många kan uppleva i samband med att man besöker tandläkaren. Viktig att nämna är att det skett framsteg på området också. Dels så finns det numera bedövningsgel som användas både för att lindra sticket från bedövningssprutan och vid vissa behandlingar - skrapning av tandsten, exempelvis. Dels så har även nålarna blivit mindre och i många fall även datoriserade; något som gör sticket och obehaget betydligt mindre kännbart.

Lider du av tandläkarskräck?

Att känna oro och ångest inför ett tanläkarbesök är inte ovanligt. Oron kan i sin tur leda till att man har svårt att sitta still - något som gör att en behandling både kan stöta på problem och ta längre tid. Bedövningen kan lindra denna oro och leda till säkrare behandlingar. För vissa så handlar det emellertid om mer än bara oro: man känner ren skräck inför ett tandläkarbesök. Detta leder till ett moment 22. Man har problem med sina tänder - men rädslan för tandläkare är större: tänderna blir aldrig behandlade och slutligen har man enorma problem.

Finns lösningar? Idag arbetar många tandläkare hårt med patienter som lider av rädsla. Dels så kan man erbjuda exempelvis lustgas, lugnande läkemedel, smärtstillande läkemedel samt exempelvis avkopplande musik under behandlingen. Dels så kan även behandlingar delas in i olika omgångar snarare än att ske vid ett enda tillfälle.

Vid vissa fall - och hos vissa tandläkarmottagningar - så kan även narkos erbjudas personer med tandläkarskräck. Det viktigaste är att man som drabbad tar sig till en tandläkare. Att ha tänder i sämre skick påverkar både munhälsan, den allmänna hälsan och det sociala livet.

Många drömmer om att bli tandläkare och att därigenom hjälpa sina medmänniskor att nå en bättre munhälsa, att laga hål i tänderna och i övrigt korrigera dentala problem av olika slag. Vill man bli tandläkare så krävs det emellertid också en gedigen utbildning.

Utbildning för tandläkare på högskola eller universitet

För att utbilda sig till tandläkare så krävs det fem års studier på Högskola eller Universitet. Detta kan ske på exempelvis Karolinska Institutet, Göteborgs Universitet, Malmö Högskola eller Umeå Universitet och efter avslutad utbildning så ska man också godkännas - legitimeras - av Socialstyrelsen. Detta är krav för att man ska få arbeta som tandläkare i Sverige.

För att komma in på någon av utbildningarna i Sverige så krävs det ganska höga betyg. Det finns relativt få platser och många sökande - något som skapar en hög konkurrens. Det går naturligtvis att läsa upp betyg även i vuxen ålder och man kan även söka på Högskoleprovet. Vill man redan i ung ålder sikta på att bli tandläkare så gäller disciplinerade studier och då på Naturvetenskapliga programmet på Gymnasiet.

Utbildningen till tandläkare är uppdelad i både teori och praktik. Mycket av det första året går åt till att läsa basvetenskapliga ämnen - anatomi, histologi och fysiologi. Under senare delar av utbildningen så erbjuds man praktiskt träning på riktiga patienter.

Vad gör en tandläkare?

En tandläkare undersöker, ställer diagnoser och behandlar patienter med olika tandproblem samt problem i munhåla och i käksystemet. Tandläkaren ansvarar för att rätt behandling sätts in och ser till att denna behandling slutförs. Förebyggande åtgärder blandas med mer operativa och en tandläkare kan antingen arbeta inom Folktandvården eller på en privat klinik.

Som tandläkare är man en del av ett team bestående av tandhygienister och tandsköterskor. Man arbetar nära varandra och låter mycket av de egna rollerna flyta samman med de andras - men hela tiden med tandläkaren som ledare för gruppen. I Sverige idag finns ungefär 8300 tandläkare och av dessa så är ungefär 1000 stycken utbildade till specialister.

Finns det ett behov av fler tandläkare?

I Sverige finns ett stort behov av tandläkare. Vi har en ständigt växande befolkning och dessutom en sådan som blir allt äldre. Framtidsutsikterna är således väldigt goda om man tittar framåt i spåkulan.

Men, det finns även all anledning att titta närmare på var i Sverige det råder brist på tandläkare. I större städer - Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala - är behover mindre och där finns redan nu en ganska mättad marknad. I mindre orter, städer och rena glesbygder däremot finns ett väldigt stort behov.

Däri ligger också den stora utmaningen. Hur kan man få unga tandläkare att flytta till mindre städer och starta upp sin yrkeskarriär där? Ett förslag har varit en avskrivning av studieskulder efter X antal år, ett annat att det kan erbjudas skattelättnader. Klart står att det kommer att behövas insatser kring detta problem.

Kan man laga sprickor i tänderna? De allra flesta människor har sprickor i tänderna och givet detta så kan man även säga att de allra flesta inte alls störs av dessa.

Tandsprickor kan uppstå som en följd av att man ätit för kallt, ätit varm mat eller där man bitit i någonting hårt. Gnisslar man tänderna under natten så kan även detta bilda sprickor i tänderna. Det kan även handla om en naturlig följd av åldrande. Om tandsprickor börjar leda till värk så bör man boka in en tid hos en tandläkare.

Om det handlar om en akut skada där en större spricka i en tand uppstått så bör du direkt söka hjälp. Antingen genom att åka till akuten eller genom att ringa en tandläkarmottagning som har akuttandläkare verksamma. Det är viktigt att få hjälp så snart som möjligt i sådana lägen.

Även om du känner att den spruckna tanden inte skulle påverka dig nämnvärt så är det bra att boka in en tid för en undersökning. Tandsprickor läker inte ut sig själva och det finns alltid en risk att kariesangrepp uppkommer. Något som kan skapa problem i framtiden och där exempelvis en tandförlust kan bli den yttersta konsekvensen.

Hur behandlar man sprickor i tänderna?

Vissa sprickor i tänderna är så pass små och ofarliga att de inte behöver någon behandling. Det kan däremot vara bra att följa upp och se att dessa inte vuxit sig större. Det sker då i samband med den årliga - minst - undersökningen hos den tandläkare man valt.

Större sprickor kan komma att behöva behandlas och beroende på vilket typ av problem - eller hur pass omfattande skadan är - så finns också olika behandlingsmetoder. Var på tanden sprickan finns spelar även det roll sett till vilken åtgärd som tandläkaren sätter in. Någon av följande behandlingar är emellertid några av de vanligare då en tandläkare rekommenderar lämplig behandling mot en tandspricka:

• Tandfyllning. Detta är den vanligast åtgärden och den som är enklast att utföra. Tandläkaren använder antingen plast eller porslin för att fylla igen sprickan. Detta återställer den normala funktionen och ger dig som patient ditt normala leende tillbaka. Fyllningen anpassas efter hur dina ordinarie tänder ser ut. Förr användes normalt amalgam, men det är ett material som inte längre används då det innehåller kvicksilver.
  
  
• Rotfyllning. Om det handlar om en mer omfattande spricka där även tandens pulpa påverkats så kan en rotfyllning vara det alternativ som rekommenderas. Vid en rotfyllning så filas pulpan bort med små filar och där den sedan ersätts med guttaperka - ett gummimaterial - som förhindrar att framtida infektioner uppkommer. En rotfyllning är ett relativt stort ingrepp som kan kräva flera olika behandlingstillfällen. Vissa upplever smärta efteråt, men den kan normalt stävjas genom vanliga värktabletter.
  
  
• Krona. Det är heller inte ovanligt att man rekommenderas att sätta fast en krona - av metallkeramik eller porslin - på den skadade tanden. Kronan tillverkas av en tandtekniker och möter upp de ordinarie tändernas estetiska utformning vad gäller form, färg och storlek.
  
  

Vilken lösning är mest effektiv för att rengöra mellan tänderna?

Att borsta tänderna två gånger om dagen är en absolut nödvändighet för att bli av med kariesangrepp och för att hålla skadliga bakterier borta. Det är dock inte tillräckligt. Man måste även se till att rengöra där tandborsten inte kommer åt.

Att göra rent även mellan tänderna är väldigt viktigt. I samband med att du äter så kan matrester leta sig in mellan dina tänder. Om dessa rester inte tas bort så kan det bildas bakterier som letar sig in mellan tandköttsfickorna. Det kan i sin tur leda till att du drabbas av tandlossning som en följd av en inflammation.

Tandlossning handlar dessutom om en långsam process där det finns få symptom. Detta gör att vikten av att rengöra mellan tänderna blir stor. I kombination med tandborstning och regelbundna besök hos en tandläkare kan man förskonas från att drabbas av tandlossning - eller andra otrevliga överraskningar i framtiden.

Hur rengör jag mellan tänderna på bästa sätt?

Det finns några olika möjligheter att rengöra mellan sina tänder. Tandpetare är ett exempel, tandtråd ett annat och tandtrådsbyglar ett tredje. Det finns även mellanrumsborstar och tandstickor som kan användas. Av alla dessa så är egentligen den traditionella tandpetaren det sämsta alternativet då en sådan inte kommer åt på djupet. Den används med fördel för att peta bort något som fastnat och är synligt mellan två tänder och lite efter tandköttskanten. Mer än så är det inte. Tandpetaren kan användas som ett substitut och när du exempelvis besöker en restaurang och måste göra rent dina tänder. I övrigt och i det egna hemmet så är något av de andra alternativen betydligt bättre.

Tandtråd är effektivt att använda och kommer åt på djupet mellan tänderna. Det som kan vara svårt är att hantera den på rätt sätt. Många upplever att det känns klumpigt och att man har svårt att nå längre bak i munnen. Det är också något som stämmer: tandtråd kräver en viss teknik och har man exempelvis större händer så kan det vara svårt att rengöra mellan tänder längre bak i munnen.

Av den anledningen så kan tandtrådsbyglar vara en bättre lösning. Byglarna är enklare att använda och om du dessutom väljer en variant med dubbel tråd så kommer du åt även om det är väldigt tätt mellan dina tänder. Det är ett bra alternativ och definitivt något att överväga. Många tandläkare rekommenderar tandtrådsbyglar framför den traditionella tandtråden och visst finns det också fog för detta.

Tandhygienisten tar bort tandsten

Oavsett hur noga du är med tandtråd eller tandtrådsbyglar så bör du komplettera din egen ansträngning med professionell hjälp i form av en tandhygienist. Tandsten kan ändå bildas och den måste tas bort. Det gör inte särskilt ont och det tar heller inte så lång tid - givet hur mycket tandsten som finns, och var den sitter.

Genom att årligen besöka en tandhygienist så upptäcks eventuella problem i god tid och åtgärder kan sättas in. Det är en viktig del av tandskötseln och det ger dig goda förutsättningar till ett liv med friska, starka tänder.

Som svensk medborgare har man också möjligheten att ta del av en tandvård av världsklass till relativt - i jämförelse med andra länder - låga priser. En detalj som skiljer den svenska tandvården åt från hur motsvarande ser ut i andra länder är att vi erbjuder gratis sådan fram till en viss ålder.

Bidrag för tandvård

Fram till det år man fyller 23 år så har man som svensk medborgare fri tandvård där alla kostnader täcks av gemensamma skattemedel. Detta är något som gör skillnad och där unga människor kan korrigera problem med både tänder och bett på ett tidigt stadie. Detta system ger svensken rätt förutsättningar för att i vuxen ålder ha friska, starka tänder och ett bett som verkligen fungerar och ser tilltalande ut även för ögat.

Efter att man fyllt 22 år så är det emellertid så att man själv få betala för tandvård och för besök hos tandläkare. Vilket gör att många också drar sig för att göra det. Man ställer in tandläkarbesök och kontroller i syfte att tjäna pengar. Det gör man sällan.

Faktum är att ett sådant beslut kan vara ödesdigert både sett ur ett ekonomisk såväl som ur ett hälsoperspektiv. Tänder som utsätts för exempelvis långvariga angrepp från karies kan skadas rejält. Samma sak gäller för exempelvis infektioner och inflammationer - i exempelvis tandköttet. Ju längre man väntar med att åtgärda problem - desto högre blir priset och riskerna med permanenta skador.

Allmänt tandvårdsbidrag ger lägre kostnader

Dessutom så lämnas man heller inte helt vind för våg gällande ekonomiskt stöd för tandvård i samband med att man fyller 23 år. Det finns ett allmänt tandvårdsbidrag att ta del av också.

Beroende på hur gammal man är så ligger detta mellan 3-600 kronor per år och det går att använda både hos Folktandvården och hos privata tandläkare. Gällande detta så behöver man heller inte göra någonting - beloppet dras direkt i samband med betalningen.

En annan fördelaktig sak med det allmänna tandvårdsbidraget är att det går att spara. Om du av någon anledning inte besöker en tandläkare under ett år så kan du använda bidraget och baka ihop det med årets bidrag.

Högkostnadsskyddet gör skillnad

Det finns dessutom ett högkostnadsskydd i Sverige gällande tandvård. Detta skiljer sig emellertid åt från hur motsvarande högkostnadsskydd ser ut inom den vanliga vården.

Hur mycket som högkostnadsskyddet täcker beror helt på hur höga kostnader som tandvården för med sig. Om en behandlingskostnad överstiger 3000 kronor så går Försäkringskassan in och täcker halva kostnaden av det överstigande beloppet. Detta upp till 15.000 kronor. Om en behandling skulle kosta mer än 15.000 kronor så täcker högkostnadsskyddet 85% av överstigande kostnader.

Högkostnadsskyddet baseras på referenspriser och därför bör du alltid som patient erbjudas en möjlighet att se vad en behandling kostar då du besöker en tandläkare.

Är vegetarisk mat bättre för tandhälsan?

I västvärlden har många gått över till en vegetarisk kost i någon form. Man äter antingen lite kött - eller inget kött överhuvudtaget - och gör detta dels av etiska skäl, med omtanke om klimatet eller av den enkla anledningen att vi mår bättre av vegetarisk kost. Gällande det senare så finns det emellertid vissa saker som man behöver vara medveten om. Vegetarisk mat har visat sig vara problematisk för våra tänder.

Gällande vegetarisk mat så är det viktigt att se saken ur ett större perspektiv. Det kan vara en bra idé att välja denna kosthållning som ofta är bra för kroppen. Man känner sig lättare, man känner sig piggare och man känner att man bidrar till en lite bättre värld. Att välja bort kött helt eller delvis kan definitivt vara en bra lösning om man känner att det ligger i linje med de egna behoven.

Väljer man att äta vegetarisk mat så är den stora nackdelen den att man måste äta lite mer - och att man exempelvis måste kontrollera näringsintaget på ett tydligare sätt: hur mycket fett får du i dig, hur mycket proteiner och hur många kolhydrater finns på din tallrik? Det man får naturlig genom att äta kött och fisk måste adderas på annat sätt.

Det är en nackdel som hör ihop med en annan sådan. Nämligen den att vegetarisk mat visat sig vara dålig för vår tandhälsa. Det är överraskande för många.

Vegetarisk kost kan ge frätskador på tänderna

Det stora problemet med vegetarisk mat är att den kan ge skador på tänderna. Studier visar att vegetarianer löper dubbelt så hög risk att drabbas av frätskador på sina tänder än vad köttätare gör. Frågan är varför? Det finns några anledningar till detta:

• Frukt och sura livsmedel. Frukt blir en bas i på den vegetariska menyn. Frukt innehåller väldigt mycket vitaminer och andra härligheter som våra kroppar behöver, men det innehåller även en högre halt av syrligheter. Detsamma gäller även för vissa grönsaker. Det sura fräter på emaljen och gör att tänderna blir svagare och svagare. Dessutom så pekar mycket på att många vegetarianer har problem med att tillföra kroppen rätt mängd av essentiella aminosyror - något som bidrar till att bygga starkare tänder.
• För många måltider: Vegetarianer äter lättare mat och det gör att de ofta känner sig hungrigare än personer som inkluderar kött i kosten. Småätande är vanligt och detta innebär att tänderna aldrig riktigt får vila. Det gör att tänderna blir mer mottagliga för olika angrepp och bidrar till att frätskador på emaljen blir mer påtaglig.
  
  

Så kan du bromsa utvecklingen

Det som är farligt med frätskador på emaljen är att det är svårt att upptäcka innan det är försent. Och, det är även svårt att göra någonting åt det om man drabbats. Äter du vegetarisk mat så är det därför viktigt att du regelbundet besöker en tandläkare för att kontrollera dina tänder i allmänhet och emaljen på dessa i synnerhet.

Det gör att en negativ utveckling kan bromsas innan det är försent. En tandläkare kan bland annat ge råd om hur du kan agera i hemmet. Råd som kan innebära att du äter mindre av frukt och sura saker, att du undviker tandblekningar - som även de sliter på emaljen - samt att du fokuserar på att äta mer regelbundet i syfte att ge tänderna vila mellan måltiderna.

Tandläkaren kan även ge tips om hur du kan öka din salivproduktion. Den är viktig. En alltför torr mun kan ge ökad risk för frätskador.

En tandutdragning kan ske av flera olika anledningar. Dels så kan man bli tvungen att dra ut en tand som en följd av att den är bortom räddning. Är en tand kraftig inflammerad eller, under en lång tid, angripen av karies så kan tandläkaren göra bedömningen att den måste dras ut.

När ska en tand dras ut?

Vanligt är även att visdomständer dras ut och detta om de blivit inflammerade, angripna av karies eller där de bidrar till en sämre hälsa genom smärta. Där är en tandutdragning ofta det bästa alternativet. Vid en utdragning av en visdomstand så sker ofta en längre planering och ingreppet kan behövas delas in i flera etapper. Beroende helt på om det handlar om flera tänder eller om den tand som ska dras ut har rötter som växt på ett konstigt sätt.

Vid exempelvis en olycka där en tand går av så kan det också göras en bedömning att en tandutdragning är det bästa alternativet. Tandläkaren presenterar alltid alternativ och priser i samband med att undersökningen sker och du som patient ska kunna ta ställning och fatta ett beslut baserat på de fakta du delgivits.

Vad händer efter en tandutdragning?

Att dra ut en tand är inte speciellt smärtsamt. Området runt tanden bedövas med lokalbedövning och i normala fall så använder tandläkaren ett speciellt instrument - elevatorium - som gör processen både snabb och smärtfri. Handlar det om mer komplicerade ingrepp så kan viss kirurgi krävas för att tanden ska kunna dras ut. I vissa fall så kan man efter en tandutdragning tvingas sy området där den suttit, men det är långt ifrån nödvändigt i alla fall.

Det som sker efter att en tand har dragits ut är viktigt. Först och främst så kommer du som patient att få en steril gasväv att bita på. Detta ska ske i ungefär en halvtimme och där syftet är att blodet i området ska levra sig. Det ger en bättre läkeprocess. Du ska undvika att röka eller snusa under minst ett dygn från och med att tanden dragits ut och i övrigt så är det viktigt att du håller rent - detta för att undvika infektioner. Att hålla rent innebär emellertid inte att du ska borsta tänderna kring det område där tanden suttit - det kan nämligen skada och påverka läkningen negativt. Tandläkaren ger dig tydliga instruktioner om hur du ska göra för att hålla rent i munnen efter tandutdragningen.

Vad gäller smärta så kan det uppkomma sådan. Den är dock hanterbar och kan dämpas genom vanliga värktabletter. Skulle smärtan bli alltför intensiv så är det läge att kontakta tandläkaren för en uppföljning och i syfte att säkerställa att exempelvis en infektion inte uppkommit. Man brukar säga att ömhet och viss smärta kan sitta kvar i någon vecka. Samma sak gäller eventuell svullnad och rodnad.

Har du frätskador på tänderna? Det är långt ifrån omöjligt. Frätskador på tänder blir allt vanligare och detta som en följd av att vi idag äter och dricker mer livsmedel med lägre PH-värde. Det är inte socker som orsakar frätskador. Det är syra.

Frätskador på tänderna är idag vanligare än vad som förr var fallet. Det är oroade och särskilt sett till att det är barn och ungdomar som är tydligast drabbade. Frätskador är svåra att upptäcka och till skillnad mot skador som exempelvis karies så är det inte bakterier som ligger bakom. Frätskador kommer av surheten i olika drycker och livsmedel. Emaljen bryts ned och det kan innebära att frätningen till slut når tandbenet - något som skapar stora problem.

Så upptäcker du frätskador på tänderna

Det kan vara svårt att upptäcka en frätskada utan att ta hjälp av en tandläkare i Malmö. Men, det finns emellertid indikationer som kan påvisa att man har frätskador på sina tänder och som kan vara värda att hålla utkik efter. Upplever du att tandens yta blivit matt - eller att tanden ändrat form - så kan det tyda på en frätskada. Likaså om du känner smärta eller ilningar. En tredje sak att hålla under lupp gäller tandens färg. Blir tanden mörkare så tyder detta på en frätskada.

Det som gör frätskador så speciella gäller framförallt det senare. Man kan, som en följd av att tanden blir mörkare, dra slutsatsen om att den blivit missfärgad. Detta kan skapa två problem. Det ena är att man låter tanden vara och där man inte bryr sig om det man tror vara en missfärgning. Det leder då till att frätskadan blir allvarligare.

Det andra problemet är att man vill få vita och vackra tänder igen. Något som i många fall innebär att man beställer hem ett kit för en tandblekning. En tandblekning på tänder med frätskador rekommenderas inte. Det kan förvärra problematiken och göra att både smärta och ihållande ilningar uppkommer. Därför så rekommenderas också att man alltid genomgår en undersökning innan man går vidare med planer på att bleka sina tänder.

Kan man undvika frätskador på tänderna?

Ja, det kan man göra. Genom att tänka på vad man äter och på vad man - framförallt - dricker så kan man skona sina tänder. Detsamma gäller hur man äter och dricker. Det du ska undvika är exempelvis läsk, juice, vin, energidrycker och sportdrycker. Du ska även undvika surt godis och sura frukter.

Hur du äter och dricker kommer också att påverka frätningen. Drick gärna sura drycker med ett sugrör - gurgla aldrig! - och undvik att exempelvis suga på en surare godis. Ju kortare kontakt livsmedlet har med dina tänder, desto bättre är det. Bäst är naturligtvis att helt avstå eller att kraftigt dra ner på intaget.

Hur lagar man frätskador på tänderna?

Frätskador på tänderna behandlas på olika sätt. En emalj som skadats och blivit tunn kommer, tyvärr, att förbli tunn och därmed också ge ett sämre skydd. Därför är det också viktigt att söka hjälp i tid så att man kan få rådgivning kring hur man kan undvika att förvärra skadan.

Det går även att - vid kraftiga frätskador - sätta skalfasader på tänderna. Dessa tillverkas av antingen porslin eller av komposit och där priset och hållbarheten varierar beroende på vilket alternativ du väljer. En porslinsfasad kan hålla i mellan 15-20 år och kostar mellan 8-12.000 kronor per tand. Komposit är billigare - mellan 800-2000 kronor/tand - men där är livslängden kortare. En skalfasad av komposit håller normalt mellan två till fem år.

Tandhälsa är ett intressant sätt att se hur ett samhälle egentligen ser ut. Socialstyrelsen publicerar årligen en sammanställning över hur den svenska tandhälsan ser ut. Vissa delar av denna statistik kan ses regionalt och där exempelvis Skåne kan ställas mot andra delar av Sverige.

En sådan detalj gäller huruvida äldre personer - mellan 65-74 år - behåller sina tänder. Här sticker Skåne ut negativt i jämförelse med andra län - Stockholm, Halland och Uppsala - då snittet ligger på arton stycken tänder. I ovan nämnda län så är genomsnittet tjugo tänder - detta medan genomsnittet i hela riket är 19 tänder. Där finns det således en chans till förbättring i Skåne och Malmö.

Tandhälsan hos barn och ungdomar blir bättre i Malmö

Glädjande är emellertid att se att tandhälsan hos barn i Skåne kraftigt har förbättrats. Tack vare ett gediget och preventivt arbete från tandläkarmottagningar och från Folktandvården så har tänderna hos barn och ungdomar i Skåne blivit mycket bättre under en tioårsperiod.

Det illustreras framförallt av åldersgruppen 19-åringar. År 2002 hade så mycket som 29 % av alla 19-åringar i Skåne kariesangrepp på sina tänder. Tio år senare - år 2012 - så var motsvarande siffra 22 %. Samma trend syns för lagningar. 2012 var siffran 3.9 stycken - år 2012 var motsvarande siffra istället 3.1 lagningar/fyllningar i genomsnitt.

En annan markör som följer samma glädjande tendens handlar om hål på ytorna mellan tänderna. 61 % av alla 19-åringar i Skåne hade inte sådana problem år 2002. Tio år senare så hade detta stigit med två procentenheter: 63 % hade inga hål på ytorna mellan tänderna. En rakt igenom glädjande utveckling.

Mycket är gjort - mycket kan bli bättre

Målet är att tänderna ska hålla genom hela livet - för alla. Ett högt mål, givetvis, men ändå inte helt orealistiskt. Nyckeln är att börja i tidigt ålder. Genom information och genom förebyggande insatser kan man lära barn - och vissa föräldrar - om vikten av att borsta tänderna, äta rätt mat och att besöka tandläkare regelbundet.

Tyvärr finns det samma tendenser i Skåne och Malmö som i andra större regioner och städer. Nämligen att fattiga hushåll tenderar att ha sämre tänder än vad rikare hushåll har. Något som blir extra tydligt vad gäller barn och ungdomar.

Barn i Rosengård och Kroksbäck har fler hål än vad barn i exempelvis barn i samma ålder i Höllviken har. Det följer samma problematik som finns i Stockholm där barn i Järvaområdet visat sig ha sämre tänder och fler hål än vad barn i Täby och Danderyd har. Mycket av lösningen ligger i att informera och visa upp nycklarna för att få friska, starka tänder.

Mer information och lovande projekt

Sverige har alltid legat i framkant gällande munvård och tandhälsa: något som till stor del kommer av information och av det faktum att vi ger fri tandvård upp till 23 års ålder. Alla är inte medvetna om detta. Invandrarfamiljer kan ha svårt att sätta sig in i hur vårt system fungerar och i många fall finns dessutom helt andra förhållningssätt till tandhygien och skötsel. Det går att ändra på!

Genom kampanjen Tandborstfen så har ett projekt sjösatts med ett tydligt syfte att ge ekonomisk svagare familjer extra stöd för tandvård. Det är ett exempel på hur en förändring kan ske och mer jämlika tänder kan synas i framtiden. Oavsett inkomst och oavsett bakgrund så ska man ha samma rättigheter och samma förutsättningar till ett liv med friska, starka tänder.